loveochtvillingarna.blogg.se

Har ju inget att göra så jag tänkte börja blogga igen..!

 

Det där med att man har fullt upp med bebis/bebisar i huset, äh, jag är skeptisk..

 

Oh my God! Jag hinner inget annat än passa upp på små troll. Bara att skriva detta har  tagit 10 minuter. Så hur f-n jag ska hinna med att blogga, ja det får vi se..

 

I alla fall!

 

Familjen består numer av mamma Jennie, Pappa Tobias, storebror Love samt tvillingarna Max och Noah. Katten Kerstin har vi ju med, Love skulle bli arg om jag inte nämnde henne. Så för att slippa den vrede en sexåring kan åstadkomma så nämner jag henne nu!

 

Hoppla, nu sover dom visst. Då kan jag ju passa på att.. Nä, där vaknade Noah igen! Eller, vänta han kanske somnar om.

 

Men vi kan väl ta det från början!

 

Vi har ju då en kille på 6 år som önskat att bli storebror sen han kunde prata tror jag. Ett evigt tjat och hur förklarar man för ett barn på ca 2-3 år att det inte funkar så lätt. Jag menar, det finns ju dom som blir gravida så fort dom vill sen finns det såna som mig som inte kan helt enkelt. Hur mycket jag än slappnar av..

Så nu när Love skulle bli 6 år så hade vi äntligen möjlighet att åka till kliniken och få det där lilla ägget instoppat i magen (hur förklarar men det? Fast det slipper man ju som tur är!)

Väl på plats så säger ju läkaren då att ägget dom tinat upp bara är tvåcelligt (jag tänker inte gå in närmare på vad det innebär med IVF och ägg som är två och trecelliga osv. googla eller fråga vid tillfälle) så dom tinade upp ett till, som var tecelligt. Så hur vill vi göra nu? RISKEN att det blir tvillingar med två ägg är under 10% MEN det ökar chansen att bli gravid med några %. Var ju inget att tveka på, klart vi tar båda!

 

På ultraljudet sen i vecka 10 så såg vi ju två små finfina hjärtan slå och lyckan var total! Vi skulle få TVÅ! Hjälp, hur gör man nu?

I ivlket fall, efter världens värsta graviditet så kom våra älskade ungar, Max 2040g och 43 cm lång och Noah 2440g och 46 cm lång. Födda i vecka 34+5. Efter en turbulent start för Max som fick flyga helikopter till Linköping så mår vi nu bra. Ja, jag med! Lite provtagningar kvar för min Waran-inställning men annars ingenting. Fogarna är väl inte riktigt återhämtade men snart så! Nu kan jag gå långa sträckor utan att få ont, bara efteråt..

 

Max och Noah har nu "fyllt" två månader och är ju såklart världens finaste bebisar. Fast jag tror att kusin Loke kan slåss om den titeln med, så jag säger helt enkelt att min fina syster Tina och jag har världens finaste bebisar!

 

Max och Noah är högt älskade av storebror, som varje dag talar om för dom att han älskar dom. Det första han gör på morgonen är att genast kolla om dom är vakna och pussar sen på dom. Skriker dom (vilket dom gör sällan) så är han snabb med att stoppa nappen i munnen på dom. Tyvärr så byter han inte blöja..

Men han matar och sitter med dom i knät!

 

Love har ju börjat förskoleklass och åker skolbuss varje dag till skolan. Han är så stolt när han kliver på bussen och "piper" med sitt busskort. Han är så stor nu min fina lilla kille. Tänk att det är över sex år sedan vi fick honom! Tänk att vi har fått dom bästa ungarna, jag blir alldeles rörd när jag tänker på det.

 

Som när Noah eller Max fyrar av sina leende mot mig, då blir jag varm och mammahjärtat svämmar över av kärlek. Eller när Love kryper intill på nätterna och lägger sig halvt om halvt på mig. Då blir jag så irriterad och fylld av kärlek.

 

Nähe, orkade ni läsa? Nästa inlägg blir nog lite kortare, för det händer ju inte så mycket nu. Jag har mer bakåt i tiden att skriva om än vad som händer just nu. Ja, Max ligger nu och försöker bajsa. Det är ju sånt jag kan skriva om ifall ni vill veta vad som händer här och nu..

 

Hej på ett tag, nu ska jag hoppa i duschen. Sen ska jag på shoppingtur, har fyndat en fleeceoverall för 40 kr och en barnmatstol (lite tidigt än men jag kunde inte låta bli då den är ikadan som den vi har..)!